18-09-2008 :: Jeg har skrevet et indlæg til DSKB-Nyt, som skal publiceres senere på året — læs det hér. Du kan kommentere indlægget nedenfor!
12-07-2008 :: Der er lige så stille ved at komme gang i en helt central diskussion om anvendeligheden af den såkaldte IUPAC/IFCC/NPU-nomenklatur for analysenavne i daglig klinisk praksis, fx i elektroniske patientjournaler.
Jeg har i mange år forsøg at påpege det væsentlige problem, at disse snørklede analysenavne er så forskellige fra de navne der anvendes i dansk lægefaglig litteratur og i den daglige kommunikation, at de kliniske biokemiske afdelingers forsøg på at påtvinge klinikerne brugen af nomenklaturen er skadelig.
Du kan finde mine argumenter, min dokumentation, og forskelligt andet om brugen af det danske sprog samlet hér.
Hej,
Analysnamn och deras diagnostiska värde är verkligen ett problem. Detaljer i tekniken kan avgöra den diagnostiska skärpan. För många år sedan utvärderade jag t ex en metod för CKMB. Antikroppen för M-delen var riktad mot C-terminalen med sin utåtriktade lysin som snabbt klipps bort av karboxipeptidas. Den metoden var en dröm-metod för diagnostik av hjärtinfarkt: Mycket låga värden om ingen infarkt förelåg och höga värden även för små infarkter och däremellan ett “tyst” område utan några värden.
Senare metoder för CKMB hade antikroppar mot andra delar av M-delen och de metoderna visade sig sämre än andra biokemiska indikatorer för hjärtinfarkt. Den första metoden var specifik för nyfrisatt CKMB, den andra för frisättning under en längre tid.
Men båda hade benämningen CKMB och det förstörde förståelsen!
Nu en liten analogi till det som jag håller på med nu, dvs kemikaliesäkerhet. Att identifiera en kemikalie med hjälp av kemiska namn är ännu värre än för analysmetoder. 35 tecken räcker inte långt för ett IUPAC-namn! Det där insåg ledningen för the Chemical Abtracts för många år sedan och införde CAS-numren, dvs man slängde all systematik och numrerade kemikalierna i den ordning nya ämnen (stoffer)publicerades. Tack vara detta kan vi numera tämligen väl identifiera ett visst ämne.
På området kemikaliesäkerhet har vi också fått ett fungerande EU-samarbete med fastställd nomenklatur på samtliga EU-språk. Vill jag veta vad t ex svenska “behörig myndighet” heter på danska eller finska så hittar jag lätt “Kompetent myndighed” respektive “Toimivaltaisella viranomaisella”.
Klinisk biokemi som en del av sjukvården skulle tjäna på att samordnas inom unionen på samma sätt som kemikaliesäkerheten. Det är slöseri med kompetens och skattepengar att låta varje land ha egna system för att hantera journaler, labresultat mm. Språken skiljer men för sjukdomar och analysmetoder bör entydiga koder användas, vilka sedan översätts till det språk som användaren föredrar. Ett klick och danska namnet blir svenskt, finskt osv. Ett annat klick och man får en kortfattad förklaring. Ett klick till och man får en längre utredning.
Med en entydig kod slipper vi diskussioner som beror på missförstånd av vad orden betyder!
Hälsningar
Sten Öhman
Comment af Sten Öhman — 13. april 2009 @ 07:47