Kommentarer til Weblog :: Ulrik Gerdes http://ulrikgerdes.wordpress.com Evidensbaserede reflektioner... Sat, 24 Oct 2009 19:28:50 +0000 http://wordpress.com/ hourly 1 Kommentar til Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! af Ulrik Gerdes http://ulrikgerdes.wordpress.com/2009/08/22/arrggh-danske-kliniske-biokemiske-websites/#comment-18 Ulrik Gerdes Sat, 24 Oct 2009 19:28:50 +0000 http://ulrikgerdes.wordpress.com/?p=53#comment-18 Kære Pal, Jeg er alvorligt bange for at du får ret! Klinisk biokemi risikerer at uddø som et lægefagligt speciale, fordi — • Der laves for meget forskning som ikke har en rygende fis med vores kerneydelser at gøre. • Der bruges alt for mange resurser i miljøet på at ’sikre budgettet’, dvs. at bremse klinikernes brug af vores ydelser, uanset relevansen af deres forbrug. • Vi leverer fx ikke den meget efterspurgte vare der hedder ’Fortolkning af resultater af biokemiske analyser’. /Ulrik Kære Pal,

Jeg er alvorligt bange for at du får ret!

Klinisk biokemi risikerer at uddø som et lægefagligt speciale, fordi —

• Der laves for meget forskning som ikke har en rygende fis med vores kerneydelser at gøre.
• Der bruges alt for mange resurser i miljøet på at ’sikre budgettet’, dvs. at bremse klinikernes brug af vores ydelser, uanset relevansen af deres forbrug.
• Vi leverer fx ikke den meget efterspurgte vare der hedder ’Fortolkning af resultater af biokemiske analyser’.

/Ulrik

]]> Kommentar til Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! af Pal Szecsi http://ulrikgerdes.wordpress.com/2009/08/22/arrggh-danske-kliniske-biokemiske-websites/#comment-17 Pal Szecsi Fri, 23 Oct 2009 10:11:12 +0000 http://ulrikgerdes.wordpress.com/?p=53#comment-17 Ja vi kan virkeligt ikke bruge tid på vores kunder, vi har jo travlt med at tænke store tanker. Det bliver nok fagets endeligt. Ja vi kan virkeligt ikke bruge tid på vores kunder, vi har jo travlt med at tænke store tanker.
Det bliver nok fagets endeligt.

]]> Kommentar til Er sundhed.dk ved at dø ud? af Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! « Weblog :: Ulrik Gerdes http://ulrikgerdes.wordpress.com/2009/03/07/er-sundheddk-ved-at-falde-fra-hinanden/#comment-14 Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! « Weblog :: Ulrik Gerdes Sat, 22 Aug 2009 14:29:37 +0000 http://ulrikgerdes.wordpress.com/?p=29#comment-14 [...] Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! Gemt under: Uncategorized — Ulrik Gerdes @ 14:29 Jeg er i færd med at opdatere mit Danmarkskort med links til alle landets kliniske biokemiske laboratoriers websitets, fordi det desværre er fyldt med ‘døde links’, især som følge af at alle landets hospitaler efterhånden har forladt sundhed.dk som platform for deres websites [se eventuelt også denne kommentar]. [...] [...] Arrggh! Danske kliniske biokemiske websites…! Gemt under: Uncategorized — Ulrik Gerdes @ 14:29 Jeg er i færd med at opdatere mit Danmarkskort med links til alle landets kliniske biokemiske laboratoriers websitets, fordi det desværre er fyldt med ‘døde links’, især som følge af at alle landets hospitaler efterhånden har forladt sundhed.dk som platform for deres websites [se eventuelt også denne kommentar]. [...]

]]> Kommentar til Kan IUPAC-nomenklaturen for analysenavne anvendes i klinisk prakis? af Sten Öhman http://ulrikgerdes.wordpress.com/2008/07/12/kan-iupac-nomenklaturen-for-analysenavne-anvendes-i-klinisk-prakis/#comment-10 Sten Öhman Mon, 13 Apr 2009 07:47:39 +0000 http://ulrikgerdes.wordpress.com/?p=17#comment-10 Hej, Analysnamn och deras diagnostiska värde är verkligen ett problem. Detaljer i tekniken kan avgöra den diagnostiska skärpan. För många år sedan utvärderade jag t ex en metod för CKMB. Antikroppen för M-delen var riktad mot C-terminalen med sin utåtriktade lysin som snabbt klipps bort av karboxipeptidas. Den metoden var en dröm-metod för diagnostik av hjärtinfarkt: Mycket låga värden om ingen infarkt förelåg och höga värden även för små infarkter och däremellan ett "tyst" område utan några värden. Senare metoder för CKMB hade antikroppar mot andra delar av M-delen och de metoderna visade sig sämre än andra biokemiska indikatorer för hjärtinfarkt. Den första metoden var specifik för nyfrisatt CKMB, den andra för frisättning under en längre tid. Men båda hade benämningen CKMB och det förstörde förståelsen! Nu en liten analogi till det som jag håller på med nu, dvs kemikaliesäkerhet. Att identifiera en kemikalie med hjälp av kemiska namn är ännu värre än för analysmetoder. 35 tecken räcker inte långt för ett IUPAC-namn! Det där insåg ledningen för the Chemical Abtracts för många år sedan och införde CAS-numren, dvs man slängde all systematik och numrerade kemikalierna i den ordning nya ämnen (stoffer)publicerades. Tack vara detta kan vi numera tämligen väl identifiera ett visst ämne. På området kemikaliesäkerhet har vi också fått ett fungerande EU-samarbete med fastställd nomenklatur på samtliga EU-språk. Vill jag veta vad t ex svenska "behörig myndighet" heter på danska eller finska så hittar jag lätt "Kompetent myndighed" respektive "Toimivaltaisella viranomaisella". Klinisk biokemi som en del av sjukvården skulle tjäna på att samordnas inom unionen på samma sätt som kemikaliesäkerheten. Det är slöseri med kompetens och skattepengar att låta varje land ha egna system för att hantera journaler, labresultat mm. Språken skiljer men för sjukdomar och analysmetoder bör entydiga koder användas, vilka sedan översätts till det språk som användaren föredrar. Ett klick och danska namnet blir svenskt, finskt osv. Ett annat klick och man får en kortfattad förklaring. Ett klick till och man får en längre utredning. Med en entydig kod slipper vi diskussioner som beror på missförstånd av vad orden betyder! Hälsningar Sten Öhman Hej,

Analysnamn och deras diagnostiska värde är verkligen ett problem. Detaljer i tekniken kan avgöra den diagnostiska skärpan. För många år sedan utvärderade jag t ex en metod för CKMB. Antikroppen för M-delen var riktad mot C-terminalen med sin utåtriktade lysin som snabbt klipps bort av karboxipeptidas. Den metoden var en dröm-metod för diagnostik av hjärtinfarkt: Mycket låga värden om ingen infarkt förelåg och höga värden även för små infarkter och däremellan ett “tyst” område utan några värden.

Senare metoder för CKMB hade antikroppar mot andra delar av M-delen och de metoderna visade sig sämre än andra biokemiska indikatorer för hjärtinfarkt. Den första metoden var specifik för nyfrisatt CKMB, den andra för frisättning under en längre tid.

Men båda hade benämningen CKMB och det förstörde förståelsen!

Nu en liten analogi till det som jag håller på med nu, dvs kemikaliesäkerhet. Att identifiera en kemikalie med hjälp av kemiska namn är ännu värre än för analysmetoder. 35 tecken räcker inte långt för ett IUPAC-namn! Det där insåg ledningen för the Chemical Abtracts för många år sedan och införde CAS-numren, dvs man slängde all systematik och numrerade kemikalierna i den ordning nya ämnen (stoffer)publicerades. Tack vara detta kan vi numera tämligen väl identifiera ett visst ämne.

På området kemikaliesäkerhet har vi också fått ett fungerande EU-samarbete med fastställd nomenklatur på samtliga EU-språk. Vill jag veta vad t ex svenska “behörig myndighet” heter på danska eller finska så hittar jag lätt “Kompetent myndighed” respektive “Toimivaltaisella viranomaisella”.

Klinisk biokemi som en del av sjukvården skulle tjäna på att samordnas inom unionen på samma sätt som kemikaliesäkerheten. Det är slöseri med kompetens och skattepengar att låta varje land ha egna system för att hantera journaler, labresultat mm. Språken skiljer men för sjukdomar och analysmetoder bör entydiga koder användas, vilka sedan översätts till det språk som användaren föredrar. Ett klick och danska namnet blir svenskt, finskt osv. Ett annat klick och man får en kortfattad förklaring. Ett klick till och man får en längre utredning.

Med en entydig kod slipper vi diskussioner som beror på missförstånd av vad orden betyder!

Hälsningar
Sten Öhman

]]> Kommentar til C-reaktivt protein (CRP) og risiko for udvikling af cancer af Lasse Hansson http://ulrikgerdes.wordpress.com/2009/03/25/c-reaktivt-protein-crp-og-risiko-for-udvikling-af-cancer/#comment-9 Lasse Hansson Sun, 12 Apr 2009 07:53:59 +0000 http://ulrikgerdes.wordpress.com/?p=37#comment-9 Hej Ulrik, CRP skall nog inte ses som en riskfaktor för cancerutveckling, möjligen som en riskmarkör. Det som möjligen skall beaktas är att individer som har ett högre inflammationstryck under många år möjligen har en intern miljö i kroppen som genererar en ökad mutationsfrekvens via inbalans mellan olika fria radikaler och hämare av dessa. Vidare bör man beakta den långa tid som krävs i malignitetsprocessen och att man under denna tids senare del mycket väl kan ha en marginell (hs) ökning av CRP, dvs malignitetsprocessen genererar ökningen av CRP (cirkelbevis!). När det gäller hsCRP och risk för utveckling av hjärt-kärl sjukdom och död. I detta samanhang är det väl visat att CRP dels finns i plaquen dels att CRP kan binda såväl LDL som ox-LDL och att komplexet tas upp av makrofager via CD32-receptorn vilket leder till att lipiddelen i LDL ej bryts ned som normalt sker om LDL interniseras via LDL-receptorn. Dessa makrofager omvandlas successivt till skumceller (foam-cells). Att sedan använda hsCRP eller CRP på individnivå är inte enkelt eller möjligt dock kan man se kopplingen mellan livsstilsfaktorer och framtida sjukdomsrisk! Om det sedan är så att vi bättre kan påverka individen genom att visa att även biokemin är påverkad av hur man lever så kan det vara av värde för individen. Men CRP orsakar ingen cancer! Hej Ulrik,
CRP skall nog inte ses som en riskfaktor för cancerutveckling, möjligen som en riskmarkör. Det som möjligen skall beaktas är att individer som har ett högre inflammationstryck under många år möjligen har en intern miljö i kroppen som genererar en ökad mutationsfrekvens via inbalans mellan olika fria radikaler och hämare av dessa. Vidare bör man beakta den långa tid som krävs i malignitetsprocessen och att man under denna tids senare del mycket väl kan ha en marginell (hs) ökning av CRP, dvs malignitetsprocessen genererar ökningen av CRP (cirkelbevis!). När det gäller hsCRP och risk för utveckling av hjärt-kärl sjukdom och död. I detta samanhang är det väl visat att CRP dels finns i plaquen dels att CRP kan binda såväl LDL som ox-LDL och att komplexet tas upp av makrofager via CD32-receptorn vilket leder till att lipiddelen i LDL ej bryts ned som normalt sker om LDL interniseras via LDL-receptorn. Dessa makrofager omvandlas successivt till skumceller (foam-cells).
Att sedan använda hsCRP eller CRP på individnivå är inte enkelt eller möjligt dock kan man se kopplingen mellan livsstilsfaktorer och framtida sjukdomsrisk! Om det sedan är så att vi bättre kan påverka individen genom att visa att även biokemin är påverkad av hur man lever så kan det vara av värde för individen. Men CRP orsakar ingen cancer!

]]>